Att regelbundet besöka tandläkaren är viktigt. Även om man tidigare inte haft problem med tänderna innebär det inte att det inte kan finnas risker; ju äldre man blir desto känsligare blir munnen och tänderna för sjukdomar och skador, och får man problem som man inte gör något åt kan det gå fort utför. Genom att regelbundet låta kontrollera sina tänder har man en mycket större chans att få behandling innan problemen blir allvarliga.
Därför har Staten beslutat om tandvårdsförsäkringen, eller tandvårdsstödet som det heter officiellt. Genom att subventionera medborgarnas tandvårdskostnader hoppas man kunna motivera folk att regelbundet besöka tandläkaren och därmed säkerställa en god munhygien och friska tänder långt upp i åldrarna.
Det statliga tandvårdsstödet är uppdelat i tre delar, dels det allmänna tandvårdsbidraget, som är ett årligt bidrag som man kan använda för att betala delar av sina tandvårdskostnader. Vidare finns ett högkostnadsskydd, som hjälper den som fått mycket tandvård att klara sina kostnader. Dessutom finns ett särskilt tandvårdsbidrag, som gäller för den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning anses ha ett utökat behov av tandvård.
Allmänt tandvårdsbidrag
Det allmänna tandvårdsbidraget är det som de flesta patienter kommer i kontakt med. De flesta av oss gör inte mer än ungefär ett besök hos tandläkaren per år, eller ibland vartannat år. Tandvårdsbidraget utgår med en summa varje år och kan sparas till nästa år. Däremot kan man inte ackumulera bidrag genom att vänta i exempelvis fem år med ett tandläkarbesök, utan bidraget stannar kvar på den nivå det har efter två år.
Man kan använda tandvårdsbidraget som delbetalning för undersökning eller annan tandvård, hos vilken tandläkare eller tandhygienist man vill. Är man mellan 20-29 år är tandvårdsbidraget på 300 kr per år, eller 600 kr på två år. Mellan 30 och 74 års ålder får man en subventionering med 150 kr per år, eller 300 kr på två år. Efter att man fyllt 75 går man återigen tillbaka till 300 kr respektive 600 kr.
Högkostnadsskydd
Utöver det allmänna tandvårdsbidraget finns även ett högkostnadsskydd för den som behövt mycket tandvård. Högkostnadsskyddet utgår från ett referenspris, som är ett statligt fastställt pris på varje given vårdåtgärd. En tandläkare behöver inte förhålla sig till referenspriset, det är inget riktpris för tandvård utan mer ett sätt för staten att reglera vilka insatser som prioriteras enligt folkhälsan.
Man får ersättning enligt referenspriset oavsett vad den egentliga avgiften för åtgärden var. För kostnader upp till 3000 kr står patienten helt och hållet för kostnaden. Mellan 3 000 kr och 15 000 kr täcker högkostnadsskyddet 50% av kostnaden, och över 15 000 står högkostnadsskyddet för 85%.
Särskilt tandvårdsbidrag
Dessutom finn så det särskilda tandvårdsbidraget. För att få särskilt tandvårdsbidrag måste du av någon anledning ha mer behov av tandvård än det normala. Det kan till exempel vara om du har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör det svårare för dig att ta hand om dina tänder. För att bli berättigad särskilt tandvårdsstöd måste du ha läkarbevis på uppfyller kraven. Det är försäkringskassan som beslutar om man är berättigad till särskilt tandvårdsstöd eller ej.
Privat tandvårdsförsäkring
Du kan även, om du vill skydda dig extra mot oförutsedda kostnader, teckna en privat tandvårdsförsäkring hos ditt försäkringsbolag. Dessa är i regel ganska dyra men ger i gengäld ett bra skydd om du exempelvis skulle råka ut för en olycka eller behöva laga eller rotfylla flera tänder. Du betalar vanligtvis ingen självrisk på en privat tandvårdsförsäkring.
Andra inlägg
- Så håller du tungan fräsch och frisk
- Är öl och vin dåligt för tänderna?
- Så utbildar du dig till tandläkare
- Plötsligt ont i käken – orsaker och åtgärder
- Så slipper du nariga och torra läppar
- Tandskador vid Bulimi
- Nyttiga mellanmål för barn
- Så påverkar järnrikt vatten dina tänder
- Så påverkas tänderna av att du biter på naglarna
- Tandsticka, tandtråd eller mellanrumsborste?